Komvux bör vara en självklar rättighet!

Detta blogginlägg tillängas AFTONBLADETS artikel som hadlar om huruvida Komvux ska vara tillgängligt eller inte och till vilken grad de som läst kurser från Komvux ska konkurrera med de som enbart har gymnasiebetyg. För att läsa artikeln följ nedanstående länk:

Artikeln i AFTONBLADET, 17 juni 2009


Solidaritet är viktigt eftersom vi alla är människor
För mig är det viktigt att medborgarna i ett land upplever att samhället är solidariskt så att de tryggt kan leva sina liv utan att behöva oroa sig för mycket. Solidariteten i form av välfärd bör följa individen från födsel ända till slutet av livet. Det innebär att ett land med sin välfärd har tagit med i beräkning att medborgarna kommer vara i behov av stöd och hjälp mellan varven . Det är trots allt naturligt att inte klara allt själv eller att inte födas in i en rik familj. Dessutom är vi alla människor och inte maskiner - med det vill jag ha sagt att vi människor styrs av fler faktorer än att kosta samhället så lite sommöjligt samtidigt som vi bidrar till det med så mycket som möjligt.

Hur var gymnasietiden egentligen?
Med detta konstaterat kan vi som är vuxna tänka tillbaka på hur det var när vi gick i gymnasiet. Vi var tonåringar allihopa. Den tid då identitetsskapande, formande av egna värderingar och frigörelse från föräldrarna var centrala i våra liv, kanske utan att vi förstod det. Kompisarnas ord var lag och på många skolor tyckte majoriteten av skolkamraterna att skolan var tråkig och att pluggandet rent ut sagt var töntigt. Många elever fajtades med de överväldigade känslorna som första kärleken innebär. Många upptäckte alkoholens till synes positiva effekter på både "glädje", "mod" och "coolhet". En del elever däremot, var först och främst upptagan av att klara av en jobbig hemmasituation, egna sjukdomar, psykiskt lidande eller funktionsnedsättningar. Helt enkelt så fanns det nog många i gymnasietiden som av naturliga skäl inte prioriterade studierna först. Det var också ovanligt att skolkamraterna visste vad de ville med sin framtid av samma naturliga skäl.

Vad innebär det att bli vuxen?
De flesta genomgår en ganska omfattande mognadsprocess efter gymnasiet. Man hittar sig själv mer och mer, tonårsförvirringen avslutas och man tvingas lära sig ansvara för sitt eget liv. Efter skoltiden ter sig omvärlden inte lika förvirrande och överväldigande längre utan beslut kan fattas med en större portion logik, relaistik och med en midre portion naivitet. Perspektivet vidgas vad gäller både tid, rum och innehåll, man börjar dessutom förstå att man inte är centrum för allas uppmärksamhet. Utifrån dessa premisser funderar de allra flesta vuxna vad de vill åstadkomma i sitt liv och hur de ska ansvara för sig själva genom försörjning. Sådana funderingar ger ofta upphov till att man ångrar bristen på den egna disciplinen under gymnasietiden.

Olika förutsättningar
Som vuxna tänker några att de skulle göra anstränga sig mycket mer om de "göra om" gymnsietiden. Det ligger nog mycket i det om de fick göra om gymnasietiden som vuxna. Blev de tonåringar på nytt skulle det däremot inte var alika lätt med självdiciplin, även om man var medveten om konsekvenserna som skulle följa på handlandet. Det jag vill ha sagt med det är att vetskapen om vikten av självdiciplin och flitighet ändrar inte alla de faktorer som konkurrerar med tonåringens fokus. Hur viktig studierna än är för en tonåring spelar saker som första kärleken, dålig självkänsla och popularitet spratt på dennes koncentration. Allstå har en vuxen människa mycket bättre förutsättningar än en tonåring att få goda studieresultat.

De duktiga eleverna
Men om det är så svårt att fokusera på studierna i tonåren, hur kommer det sig att vissa elever klara skolan så bra? De elever som få bra studieresultat behöver nösvändigtvis inte vara smartare eller mer lämpliga för högskolestudier och yrkeslivet än sina skolkamrater. Det handlar snarare oftast om att de har lyckats med att prioritera sina studier först. Innan vi betraktar dessa ungdomar som lyckans ostar vill jag väcka en fundering: Är det verkligen så lämpligt att ha prioriterat studierna först som tonåring? Visst är det nyttigt att lära sig ta ansvar, men bra betyg kräver onekligen en väldigt stor portion ansvar. Om utveckling i tonåren och frigörelse inte är så viktigt att prioritera högt, varför inträffar de då så starkt hos de flesta individer? Vad har de ungdomar missat i sin utveckling när de varit upptagna med det höga ansvaret?

De tragiska faktorerna
Oavsätt ålder och fas i livet så påverkas prestationen rätt så markant av funktionsnedsättning, sjukdom, psykisk ohälsa, tragedier och destruktiv hemmiljö. Som tonåring kan man göra mindre åt en jobbig situation än man kan som vuxen. Den vuxne skapar själv sin hemmiljö och har bättre resurser tack vare sin mognad att hantera kriser, sjukdomar och problem. Den vuxne är förhoppningsvis också mer insatt i sina rättigheter. För de individer som av någon anledning haft en jobbig uppväxt kanske möjligheten att fokusera ordentligt på någonting annat än att orka leva, kommer först när de blivit vuxna och lärt sig styra sitt eget liv. För en tonåring kan även saker som vuxna ser som tämligen banala vara orsak till stort psykiskt lidande. Även om hemmiljön är bra så kan acnepsoblem, olycklig kärlek eller bråk i kompisgänget upplevas tillräckligt jobbiga för att stuierna ska bli lidande. Utifrån perspektivet av tonåringar i utveckling med eller utan tragiska faktorer inblandade, kan man knappast säga att "tävlingen gymnasiebetyg" grundas på jämlika villkor.

Är det orättvist att de med bra gymnasiebetyg får konkurrens ifrån de som läst på Komvux?

  1. Mitt svar: Det är orättvist att de elever som prioriterat studierna högst varit så pressade som de goda betygen krävt. Komvux möjliggör att elever kan låta puberteten tillägnas den uppmärksamhet den behöver.
  2. Naturligtvis måste det kännas surt att de elever som presterat så bra betyg inte får den "lön för mödan" som de vill ha. Men är det inte lika orättvist att de som inte haft möjlighet att fokusera på studierna inte heller får möjligthet att studera på högskola?

Kommentarer
Postat av: Anonym

Håller fullständigt med dej. Skolan är så styrd och odemokratisk, så det är ett under att barnen och ungdomarna blir så fina som dom är. Komvux har varit samhällets ursäkt,under många år, till tonåringarna, för allt dom utsatts för under gymnasietiden. Varför inte skicka ditt inlägg till dom politiker som ansvarar för skolfrågor. Och till dom stora tidningsjättarna. Tror inte så många har sett på saken ur din synvinkel.

Syns imorron. Kramis

2009-06-17 @ 23:10:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0