Skriver som hastigast...
Jag hinner inte skriva så mycket för jag ska iväg till skolan snart på seminarium med redovisning. Jag är inte nervös för sådant längre, jag har blivit rättså bra på att veta vad som väntas av mig, sen så har jag sänkt kraven på mig själv massor. Jag vet att jag är bra och vad jag kan, jag behöver inte prestera något alls för att övertyga andra.
Pusslet verkar gå ihop sig
Alla bollar jag jonglerar med: Studier, ordförandeskap i bostadsrättsföreningen, jobb och SI-utbildning verkar gå ihop sig. Jag fungerar rätt bra i tempot trots allt (ja, jag erkänner att jag var orolig för hur jag skulle klara av det). Så länge jag tror på mig själv så klarar jag allt jag vill och är faktiskt rättså stresstålig.
Va? Finns det? Haha, jo visst gör det det! Inte så mycket ska erkännas. Träningen försöker jag ta på morgnarna. Vänner hinner jag inte träffa så mycket, snackar med Angelica på msn, men saknar henne mycket! Fredrik och jag träffas ju varje dag på eftermiddagarna och det ger mig så mycket energi! Det är skönt att ha en sambo som man kan prata med om allt, skratta med och ha en trivsam vardag med. Jag skulle inte orka eller våga allt som jag håller på med i mitt liv utan honom! Jag tror han och jag ger varandra styrka. Hur mycket som än händer i livet måste vi prioritera att umgås med varandra. Bloggande hinner jag inte så mycket som jag vill eller behöver, tyvärr, men det kommer, jag lovar... både på denna blogg och på Azorerna-bloggen.
Nytt under solen
Vad händer närmast? I helgen kommer bådas föräldrar på fika för att vi vill fira att vi har förlovat oss. Det skabli roligt som fasen! Jag träffar inte mina föräldrar så mycket eftersom de bor i Dalarna, så jag tror jag ska sitta i knät på dem hela lördagen! Det känns bra att föräldrarna får träffas utan att någon fyller år. Jag och Fredrik ska ju liksom leva hela livet ihop och det vore ju löjligt om våra päron inte kände varandra åtminstone lite grann. På söndag ska jag och Fredrik kolla på 3 lägenheter. Nu är det dags att flytta till större. Tror vi är ganska förväntansfulla inför detta båda två!
Må bäst!
Nu hinner jag inte skriva mer, är redan sen såklart... Så må bäst allihopa!
Pusslet verkar gå ihop sig
Alla bollar jag jonglerar med: Studier, ordförandeskap i bostadsrättsföreningen, jobb och SI-utbildning verkar gå ihop sig. Jag fungerar rätt bra i tempot trots allt (ja, jag erkänner att jag var orolig för hur jag skulle klara av det). Så länge jag tror på mig själv så klarar jag allt jag vill och är faktiskt rättså stresstålig.
- Studierna: Är jätteintressanta! Läraren är toppen! Jag fokuserar massor på föreläsningarna och studerar sedan mina anteckningar. Det sparar massa jobb och tid när det kommer till läsning.
- Ordförandeskap: Detta är inte direkt roligt, ska jag erkänna, men jag vet att det är en bra erfarenhet och referens för mig. Jag försöker beta av saker som har med detta att göra så fort de kommer. Tråkiga saker ska man aldrig samla på hög, då blir de aldrig gjorda.
- Jobbet: Två gånger har jag jobbat och jag trivs redan jättebra. Har inte hunnit lära mig receptionen, men det kommer hoppas jag. Visst är det lite pirrigt innan man kan det, men det släpper nog. Arbetskamraterna är 100 % toppen!
- SI-utbildningen: Jag är ju diplomerad massör och har med mig en hel del latin sedan den utbildningen. Utan att jag visste det så kan jag fortfarande latinska namn på skelett och muskler. Minnet behöver bara dammas av. Det blir nog svenska namn jag får svårt för istället, de lärde vi oss inte som massörer.
Va? Finns det? Haha, jo visst gör det det! Inte så mycket ska erkännas. Träningen försöker jag ta på morgnarna. Vänner hinner jag inte träffa så mycket, snackar med Angelica på msn, men saknar henne mycket! Fredrik och jag träffas ju varje dag på eftermiddagarna och det ger mig så mycket energi! Det är skönt att ha en sambo som man kan prata med om allt, skratta med och ha en trivsam vardag med. Jag skulle inte orka eller våga allt som jag håller på med i mitt liv utan honom! Jag tror han och jag ger varandra styrka. Hur mycket som än händer i livet måste vi prioritera att umgås med varandra. Bloggande hinner jag inte så mycket som jag vill eller behöver, tyvärr, men det kommer, jag lovar... både på denna blogg och på Azorerna-bloggen.
Nytt under solen
Vad händer närmast? I helgen kommer bådas föräldrar på fika för att vi vill fira att vi har förlovat oss. Det skabli roligt som fasen! Jag träffar inte mina föräldrar så mycket eftersom de bor i Dalarna, så jag tror jag ska sitta i knät på dem hela lördagen! Det känns bra att föräldrarna får träffas utan att någon fyller år. Jag och Fredrik ska ju liksom leva hela livet ihop och det vore ju löjligt om våra päron inte kände varandra åtminstone lite grann. På söndag ska jag och Fredrik kolla på 3 lägenheter. Nu är det dags att flytta till större. Tror vi är ganska förväntansfulla inför detta båda två!
Må bäst!
Nu hinner jag inte skriva mer, är redan sen såklart... Så må bäst allihopa!
Kommentarer
Trackback
